Skydda Vättern från gruvbrytning

Regeringens beslut att låta processen kring en gruva i Norra Kärr fortsätta är ett högriskspel med en av Sveriges viktigaste naturresurser – Vätterns dricksvatten. Hundratusentals människor är beroende av sjön för sitt dagliga dricksvatten. Ändå väljer regeringen att öppna dörren för ett projekt där de tekniska och ekonomiska förutsättningarna fortfarande är högst osäkra.

Den bergart som finns i Norra Kärr, eudialyt, innehåller flera eftertraktade sällsynta jordartsmetaller. Problemet är att det i dag saknas en kommersiellt etablerad metod för att separera dessa mineraler från varandra. Detta är inte någon obetydlig detalj – det är själva grundförutsättningen för att mineralerna ska kunna användas i industrin.

Gruvbolaget har själva medgett att någon fungerande process för separation ännu inte finns. Planen är i stället att bryta malmen, framställa ett koncentrat och lagra det i väntan på att tekniken utvecklas. Det innebär att man vill påbörja ett storskaligt ingrepp i naturen utan att veta om den avgörande delen av produktionskedjan någonsin kommer att fungera.

Enligt minerallagen ska en gruvverksamhet ha realistiska ekonomiska förutsättningar. Att den centrala tekniken fortfarande saknas borde rimligen väga mycket tungt i prövningen. Att ändå driva processen vidare innebär att både Bergsstaten och regeringen tar betydande risker – både ekonomiskt och miljömässigt.

Det mest oroande är att dessa risker tas i ett område som ligger i direkt anslutning till Vättern. Sjön är en av landets viktigaste dricksvattentäkter och ett unikt ekosystem. Försiktighetsprincipen borde därför vara självklar. Om det råder osäkerhet kring konsekvenserna ska skyddet av dricksvattnet väga tyngre än osäkra löften om framtida gruvproduktion.

Det handlar inte om att säga nej till all gruvbrytning eller till den gröna omställningen. Sverige behöver kritiska mineraler. Miljöpartiet förespråkar prioriteringen 1 - återvinn, 2 - utvinn ur bergupplag, 3 - starta nya gruvor där ingreppet gör minst skada på miljö och människors hälsa. Men omställningen får aldrig ske genom att äventyra vårt viktigaste livsmedel: rent dricksvatten.  Vättern kan inte ersättas.