Bakgrund Sollentuna är en vacker kommun med många sjöar, stora naturområden och flera naturreservat. Men här finns också en stambana och den kraftigt trafikerade europavägen E4 som går från norr till söder. Även buller från inflygningen till Arlanda belastar den norra delen av kommunen. Därmed utsätts kommunen redan i dag för väldigt mycket buller samt partiklar och andra luftföroreningar. I vissa fall över de nivåer som är nationellt fastlagda. En mycket utsatt del är sträckan mellan Häggvik och Rotebro, där vill Trafikverket komplettera med ytterligare ett körfält i vardera riktning. De befarar att tillkommande trafik från ”Förbifart Stockholm” när den öppnas vid Häggviksrondellen kommer öka risken för köbildning. Detta förefaller ge tidigare kritik av nya motorvägar rätt; ”byggs fler motorleder så ökar trafiken”. Denna debatt har pågått sedan 60-talet.  De flesta bostäder med bullernivåer som överskrider gällande riktvärden ligger längs järnvägen. De utsätts för helt oacceptabla bullernivåer. Sen finns stora andra områden i Sollentuna som också är störda med ständigt trafikbuller från både tågen och vägtrafiken.  Bullerkartläggning pågår Bullerkartläggning pågår, men vi vill att kommunen sammanställer nuvarande bullersituation från både E4 och järnväg på ett sådant sätt att bidraget från olika transporter kan särskiljas, dvs tunga respektive lätta transporter på E4, samt tågtrafikens olika bidrag från pendeltåg, fjärrtåg, godståg och Arlandatågen var för sig. Vi måste få mer kunskap om de olika bullerkällorna. Med detta och med kunskap om de bullerreducerande åtgärder som står till buds bör det gå att ställa krav på Trafikverket vad gäller möjlig ljudreduktion. Hur dess rent tekniskt ska utformas så de också blir uppföljningsbara får kommunens bullerexperter lösa. Kanske behövs mätpunkter i t.ex. Hansta och Vaxmora som referenspunkter för att följa utvecklingen av bakgrundsbullret över tid? Kanske kan en kalibrerad beräkningsmodell användas för att simulera resultat från olika åtgärder?  Men den egna utredningen måste också kunna peka ut vilka bulleråtgärder kommunen själv kan genomföra och fastställa vem som ska ansvara för att de genomförs. Det kommer inte ske utan en opinion som trycker på. Varför ska kommunen ställa krav på Trafikverket? Det är Trafikverket som ansvarar för byggande och utformning av vägar och järnvägar och som har en budget för att hantera dessa. De har också kunskap om hur bullret kan minska och vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva. Men oavsett val kommer det kosta pengar. För Trafikverket uppstår enbart en kostnad som man inte vill ta. Men i och med att de vill bygga fler körfält har kommunen den närmaste tiden en möjlighet att påverka så att vi samtidigt får lägre bullernivåer. Bullerskärmar av olika slag Bullervallar och bullerskärmar kan utformas på flera sätt. I både Sverige och internationellt utvecklas nya och mer effektiva tekniska lösningar för att minska buller från väg- och järnvägstrafik. Sådana åtgärder är relevanta även för Sollentuna. Vissa typer av bullerskärmar kan reflektera ljud och därmed flytta bullerproblemet till andra områden. Krav på bullerreduktion behöver därför omfatta även bullrets spridning och påverkan på närliggande naturområden. Ljudabsorberande åtgärder bör prioriteras framför ljudreflekterande och kan även ersätta befintliga bullerplank och bullervallar om det visar sig att dessa i dag bidrar till oönskad bullerspridning till omgivningen.   Trafikverket ska utreda vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva och lämpliga utifrån deras förutsättningar och de måste kunna redovisa för Sollentuna kommun hur de ska kunna nå förväntad bullerreduktion. Stockholms Stad har tagit fram en mycket illustrativ handbok för hur dessa kan se ut. Denna är mycket läsvärd för alla intresserade och inte minst som vägledning för kommunens eget arbete. Här behöver inte Sollentuna kommun uppfinna hjulet. Allt finns redan, alldeles i vår närhet, men behöver väljas utifrån våra behov..   Länk till denna guide: Googla på "Gröna lösningar för en bättre ljudmiljö"  Förutom exemplen på ljudabsorberande åtgärder i ”Gröna lösningar” finns också åtgärder för att minska bulleremissionerna;  1: Tyst asfalt. Har tidigare provats men har för kort livslängd och ökar partiklar i luften 2: Lägre hastighet på E4 (max 70 eller 80 km/h och kontinuerlig kameraövervakning). Lägre hastighet minskar även utsläpp av skadliga ämnen. 3: Överdäckning Överdäckning kan vara aktuellt för delar av motorvägen där bullernivåerna är höga, t.ex.i den norra kommundelen eller i delar där de får stor betydelse för gröns spridningsvägar som i södra kommundelen. Överdäckning innebär att E4:an helt eller delvis täckts med ett bärande däck (ibland i kombination med att vägen sänks), så att man kan anlägga park, stråk eller bebyggelse ovanpå. Det kan minska buller och barriäreffekter, göra intilliggande områden mer attraktiva och därmed öka fastighetsvärden. Överdäckningen kan också möjliggöra ny bebyggelse nära E4 och skapa gröna spridningsvägar för däggdjur. Stöd vår namninsamling med din underskrift och genom att dela denna uppmaning till din vänskapskrets via sociala medier   Engagera dig Ju fler underskrifter ju starka opinionstryck får vi i denna viktiga fråga. Vill du själv engagera dig och t.ex. dela flygblad till stöd för denna namninsamling hör av dig till [email protected]

Sverige har en jakttradition där etiken står högt. Många jaktlag har frivilligt skjutit färre älgar än sin tilldelning för att älgstammen ska finnas kvar. Tack vare det har stammen, som nyligen föreslogs rödlistas, börjat växa igen. Men då protesterar skogsindustrin som är orolig för betesskador. Men eftersom att betesskadorna inte har minskat i takt med älgstammen tyder det på att det är andra åtgärder som behövs, exempelvis att ha mer blandad skog. Istället för att lyssna på jägare och miljövänner kommer Naturvårdsverket nu med förslag som bryter mot etiska principer, äventyrar älgstammens livskraft och som riskerar att urholka jaktens förtroende hos allmänheten. Vi vill ha en älgförvaltning som bygger på respekt för djuren och naturen, inte på kortsiktiga lösningar för skogsbruket. Skyddsjakt ska vara ett undantag, inte ett verktyg för att skrämma djur. Jakten ska vara etisk, naturnära och folkligt förankrad. Vi vill se ett system där jägare, markägare och miljöintressen tillsammans tar hand om älgstammen, med hänsyn till älgens behov, rovdjurens roll och skogens ekologi. Vi uppmanar Naturvårdsverket att ta tillbaka förslaget om förlängda jakttider och skyddsjakt på årskalv av älg i mars och april och istället säkerställa att älgförvaltningen bygger på respekt för djuren, ekologin och allmänhetens förtroende

År 2023 röstade S, SD, M, KD och L för lagändringar som innebär att fler tonåringar ska kunna utvisas från sina familjer i Sverige. Nu ser vi konsekvenserna – fall efter fall där unga människor betalar priset. Detta är resultatet av Tidöpartiernas migrationspolitik. En politik som sliter sönder familjer, krossar framtidsdrömmar och urholkar tilliten till samhället. När det inte längre spelar någon roll hur länge du bott här, hur bra du sköter dig eller hur stark din förankring är, skickas ett tydligt budskap: Du hör inte hemma här – så länge du inte har rätt pass. När staten blundar för det mänskliga lidandet och reducerar unga människors liv till paragrafer, brutaliseras relationen mellan samhället och individen. Särskilt för dem med utländsk bakgrund. Vi behöver inte blicka långt bort för att se vart den vägen leder. Ett av alla exempel är Jomana Gad Jomana var fyra år när hon kom till Sverige för 14 år sedan. Hon har levt nästan hela sitt liv här. Sverige är hennes hem. Svenskan är det språk hon läser, skriver och drömmer på. Hennes föräldrar har permanent uppehållstillstånd. Hennes lillebror har svenskt medborgarskap. Själv går hon sista året på gymnasiet och ska ta studenten i sommar. Hon jobbar extra vid sidan av skolan och drömmer om att bli socionom. Ändå har Migrationsverket beslutat att Jomana ska utvisas – ensam – till Egypten. Ett land hon inte har någon verklig anknytning till. Hon fick fyra veckor på sig att packa ihop ett helt liv. Hur kan detta vara rimligt? Ayla från Sigtuna utvisas till Iran Ayla kom till Sverige som tonåring och har byggt sitt liv här. Hon bor med sin familj i Sigtuna, har tagit gymnasieexamen, arbetar heltid på ett LSS‑boende och utbildar sig till undersköterska. Hon lever ett skötsamt liv, försörjer sig själv och är djupt rotad i det svenska samhället. Hennes mamma och yngre bror har permanent uppehållstillstånd. En annan bror är född i Sverige och är svensk medborgare. Ändå har Ayla själv fått avslag. Nu ska hon utvisas ensam – till Iran – och skiljas från sin familj. Ayla har inte begått några brott. Hon har gjort allt som förväntats av henne: lärt sig språket, utbildat sig, arbetat och följt reglerna. Ändå behandlas hon som ett ärendenummer i ett system som saknar både proportionalitet och medmänsklighet. När ett samhälle väljer att splittra familjer och skicka unga kvinnor till länder där deras säkerhet och frihet är hotad, då är det inte individen som brustit – utan lagen. Aylas fall visar med brutal tydlighet hur dagens migrationspolitik slår fel och varför tonårsutvisningarna måste stoppas. Vi agerar politiskt men behöver visa att folket vill förändra! Ayla och Jomana är två modiga tjejjer som vågat berätta offentligt om sina öden. Men de är inte undantagen. Ytterst få ungdomar i deras situation har fått stanna i Sverige med sina familjer. Den nya regeln är att de utvisas.  Vi samlar berättelserna. Vi sätter ljuset på konsekvenserna. Vi kräver ansvar av de partier som röstade igenom lagen – och av dem som kan ändra den. Vi lägger fram förslag i riksdagen som kan återställa lagen snabbt om vi får med oss fler riksdagledamöter från S, M, KD eller L. Vi ställer ministrarna till svars och kräver handling nu. Det behövs ett starkt folkligt tryck för att stoppa dessa utvisningar och ge ungdomarna rätt att stanna hos sina familjer, i sitt hemland Sverige. Lagen måste ändras! Nu behövs ditt stöd. Skriv under. Dela. Höj rösten. Stoppa de orimliga ungdomsutvisningarna – innan fler liv slås i spillror.

Platsen är ett riksintresse för rennäringen. Att exploatera ett kärnområde för vinterbetet är katastrofalt för rennäringen och går inte att förena med urfolks rättigheter. Guld är inte en kritiskt mineral som vi behöver för att kunna ställa om till ett mer hållbart levnadssätt. Blaikengruvan har lämnat ett svårläkt sår i vår natur och nu planeras ännu ett stort ingrepp i ett område med höga naturvärden. Vi respekterar urfolksrätten! Vi värnar vår vackra natur! Vi säger nej till en gruva i Stortjärnhobben!

Skriv under för att visa att Dalsland ska ges en bättre framtid än att utsättas för gruvbrytning och sopdumpning. Vi vill att fler människor ska hitta hem i Dalsland, att uppskatta vårt landskap för vår natur, miljö, vårt kulturarv och som ett nav för vildmarksturism. 

Var med och påverka regeringen så de fullföljer sitt ansvar och gör vad som krävs för att Nationalpark Bästeträsk ska kunna invigas i år i enlighet med Länsstyrelsens och Naturvårdsverkets noggranna planering. 

 Länsstyrelsen har i sitt yttrande pekat på betydande risker för påverkan på Natura 2000-området, bland annat genom långvarigt buller, habitatförlust och förändrade landskaps- och bullerförhållanden. Länsstyrelsen bedömer att projektet kräver Natura 2000-tillstånd och att planen inte bör antas innan en sådan prövning är genomförd. En olämplig plats – med stora risker Kommunen beskriver projektet som strategiskt viktigt för regional logistik. Samtidigt är platsen ytterst känslig, med dokumenterat höga naturvärden, närhet till skyddad natur och ett starkt lokalt motstånd. Under samrådet har över 100 yttranden lämnats in. Den huvudsakliga kritiken har handlat om: • påverkan på natur och friluftsliv • buller, damm och vibrationer • ökad tung trafik och trafiksäkerhet • hälsa, trygghet och livskvalitet • bristande transparens och underlag • risken att berguttaget hanteras som ”markberedning” i stället för som tillståndspliktig täktverksamhet • avsaknad av barnkonsekvensutredning. Hur påverkar planförslaget barnens perspektiv? En brytningstid på 10 år är nästan en hel barndom och behöver belysas för att förstå de sociala konsekvenserna för dem som växer upp i området.

Håller du med om att det är oacceptabelt att prioritera ner nattågen till Norrbotten och Narvik?  Dela vårt upprop i ditt nätverk och skriv under!  Tack för ditt stöd  Miljöpartiet de gröna i Norrbotten - vi 💚🚉

Var med och påverka dina lokala politiker. De behöver ändra sig. Idag är det bara Miljöpartiet som har avsatt medel i budget för att bygga en 50m bassäng.  Nu när vi vet att vi måste bygga en ny simhall då anser vi att vi behöver satsa mer. Nuvarande beslut av styrande politiker är inte bra nog. Väsby får fler invånare och fler som önskar besöka simhallen. Vi behöver satsa på simkunskap och ge plats för fler aktiva Väsbybor. 

Enligt EU-lagstiftningen ska varje land rapportera referensvärden för hur stora populationer av olika arter som ska uppnås, och de värdena får sedan inte underskridas. Referensvärdena ska säkerställa – med marginal – att populationerna är långsiktigt livskraftiga. Men för vargen har Sverige istället valt att bara rapportera referensvärdet 300, som motsvarar ett kriterium för kortsiktig livskraft. För långsiktig livskraft behövs mycket fler vargar än så, och en satsning på samexistens med rovdjur. Nu har regeringen bestämt att detta ska sänkas ytterligare, till bara 170 vargar, för att kunna skjuta ner vargstammen och hålla den närapå utrotad.  EU-kommissionen har reagerat mot detta, och skrivit till regeringen att det inte håller. Men regeringen tycks inte lyssna på det, eller på experterna, utan jakten planeras påbörjas 2/1 då 48 vargar kommer skjutas. Nu är det viktigt att vi blir fler som gör våra röster hörda!  Skriv under för att stoppa licensjakten på varg, och kräv en naturpolitik baserad på vetenskap och långsiktig hållbarhet!

Att stoppa planeringen av Söderbron och dess anslutningsvägar gör att bron inte kan byggas och vi sparar på våra skattepengar. Alternativet med en bron och väg leder oavkortat till sämre levnadsvillkor för både natur, djur och människor. Både för de som idag bor i området men även kommande generationer och besökare. Området ligger otroligt centralt i staden och påverkar därför fler än bara invånarna på Söder! Vi ser att den här väganläggningen ödelägger naturvärden och innebär en begränsning för människor att nå ut i det gröna.

Du ska skriva under namninsamlingen om du, precis som Gröna Studenter, vill se en långsiktigt hållbar studietid som värnar studenters psykiska hälsa. Det är orimligt att som student helt sakna ledighet under de drygt 10 månaderna som läsåret sträcker sig över. Därför gör vi nu något åt saken för att införa ett vinterlov för Sveriges studenter och ber dig delta i vårt upprop!