TBE är sedan länge etablerat i Sverige och den sprider sig över landet. Orsaken är klimatförändringen med korta milda vintrar, tidiga vårar och långa fuktiga växtsäsonger. Sörmland är ett riskområde för att smittas av TBE. TBE ger restsymtom i 30–40 % av fallen. Exempel på restsymtom är nedsatt minne, koncentrationssvårigheter, trötthet, svårigheter med finmotorik, tremor (skakningar) och pareser (förlamningar, nedsatt muskelkraft). En utredning från  Sahlgrenska universitetssjukhuset visar att varje sjukdomsfall i snitt kostade 745 000 kronor.  Sannolikt var kostnaden ännu högre, för nedsatt arbetsförmåga kvarstår i vissa fall även efter fem år. Vi har 55 registrerade TBE-fall i Sörmland under 2023 och det är fler än någonsin. Sett till antal invånare är vi värst drabbade i Sverige. Vi har fästingar som bär på TBE-virus i hela Sörmland. Vaccinationen är gratis för invånare upp till 19 år. Därefter kostar varje spruta 405 kr. Ett grundskydd är tre eller fyra sprutor. Därefter ska det förnyas med jämna mellanrum  beroende på ålder.

Kan Paris så kan vi! Floden Seine som rinner genom Paris var länge kraftigt förorenad och allt annat än säker att bada i. Men efter målmedvetet arbete för att rena floden kan parisarna nu ta sig ett dopp i Seine varma sommardagar - ett verkligt lyft för hela staden. Och kan de så kan vi!  Skriv på för en ren och levande Fyriså med badplats! För att kunna få igenom en satsning på Fyrisån behöver vi kunna visa de andra partierna att det är många i Uppsala som vill ha en ren å som känns trygg att bada i. Därför hoppas vi att du vill skriva under vår namninsamling.  Tack för ditt engagemang!

Den biologiska mångfalden riskerar att hotas när storskaliga industrier riskerar att etableras söder om Borås. Naturområden som ger oss essentiella ekosystemtjänster kommer att exploateras, nyckelbiotoper såsom sumpskogar hotas. Dessutom är det en stor risk att området blir utan etableringar. Logistikparker och storskaliga industrier genererar inte många arbetstillfällen. Vi behöver tänka om kring hur vi vill stimulera för hållbara näringar i vår stad och där är småföretag inom exempelvis reparation, service och återbruk bättre alternativ. Logistikparker och kortsiktiga vinstintressen ska inte stå före skyddsvärd natur.

Det är viktigt att agera för den här utvecklingen så snart som möjligt eftersom det påverkar ungdomars tillgång till en meningsfull fritid, vilket bland annat kan ses som en brottsförebyggande åtgärd. Just nu vittnar den lokala fotbollsföreningen om att ungdomar äldre än 14 år tvingas lämna fotbollen för att man lokalt inte kan erbjuda förutsättningar för 11-mannaspel.

Jordbruksmarken måste bevaras Jordbruksmark är en ändlig resurs som måste värnas. Matproduktionen i världen hotas av klimatförändringar, ett svårare säkerhetspolitiskt läge och fortsatt exploatering av jordbruksmark i både Sverige och världen. Det är därför alltmer avgörande för vår matförsörjning att bevara jordbruksmark och öka den lokala matproduktionen. Om jordbruksmark fortsätter att bebyggas i världen, Sverige och Väsby, var ska då maten odlas? Naturen måste bevaras Vi är många i Väsby som uppskattar att ha nära till naturen, med alla upplevelser och ekosystemtjänster det ger oss, såsom: promenader, träning och friluftsliv i vackra miljöer, svamp- och bärplockning på hösten, lek för barn, biologisk mångfald, bindning av koldioxid och svalka i värmeböljor. Miljölagstiftningen måste följas Svensk lagstiftning (Miljöbalken 3 kap. § 4) tillåter inte byggande på jordbruksmark annat än om det handlar om ett samhällsviktigt intresse som inte kan tillgodoses på en annan plats. Styret hänvisar till att det behövs bostäder. Bostäder kan enligt Miljöpartiet byggas på redan hårdgjorda ytor i centrala Väsby. Natur och jordbruksmark behöver inte förstöras för detta ändamål. Att bygga bostäder går att tillgodose på redan hårdgjorda ytor, där man dessutom kan addera grönska istället för att ta bort grönska. Var kan man bygga istället? Vi vill istället bygga bostäder på redan hårdgjorda ytor i mer centrala lägen och addera mer stadsgrönska, såsom skyfallsparker. Genom din underskrift kan vi sätta press på styret att stoppa dessa planer!

Kärnkraftsetableringen i Valdemarsvik skulle skada en av länets mest värdefulla naturmiljöer genom intrång i den obrutna kusten, påverkan på vattenmiljön, djurlivet och omfattande ny infrastruktur. Detta skulle inte bara drabba Valdemarsvik utan hela kust- och skärgårdsområdet. Många är nu oroliga för turismen och de lokala näringar i östra Östergötland. Samtidigt är en sådan etablering en säkerhetsrisk för hela Östergötland.  Fler kommuner, inte minst Linköping och Norrköping, skulle behöva stärka sin krisberedskap, planering och informationssystem. Transporter av kärnbränsle och avfall genom länet tillför ytterligare riskmoment på vägarna. I en osäker omvärld måste dessutom risken för sabotage eller angrepp på strategisk energiinfrastruktur tas på allvar. Vid en allvarlig olycka skulle konsekvenserna drabba hela regionen. Radioaktiva utsläpp kan spridas via vind och nederbörd över stora områden, vilket innebär att både Linköping och Norrköping ligger inom ett potentiellt riskområde. Hela Östergötland skulle drabbas av förorenat dricksvatten och riskera den bördiga åkermarken och livsmedelsproduktionen.  Det är därför avgörande att skydda Östergötlands kust och säkerhet innan det är för sent. Vill du läsa mer? https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-kan-ny-karnkraft-byggas-forsta-ansokan-inlamnad https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/har-kan-ny-karnkraft-byggas-i-valdemarsvik-folj-med-till-platsen https://www.sverigesnatur.org/aktuellt/hard-kritik-mot-karnkraft-i-skyddade-skargardar/

Varför är detta viktigt? Utan en fungerande busslänk tvingas människor att köra bil, vilket ökar utsläppen och belastar hushållsekonomier. En tågbuss är en enkel, klimatsmart lösning som gynnar både människor och miljö.

Trossö vårdcentral är en av få vårdcentraler i landet som klarar sig helt utan hyrpersonal. Nästan 90 procent av patienterna upplever att de blir respektfullt bemötta. Problemen med kontinuitet beror inte på personalen, utan på att verksamheten tvingats arbeta i tillfälliga lokaler i över ett decennium. Regionen äger redan en tomt med färdig detaljplan för en ny vårdcentral, mitt i Karlskrona. Beräkningar från bland annat Kommuninvest visar att det är billigare för medborgarna att regionen äger vårdcentralen på lång sikt. Att sälja är därför inte ekonomiskt ansvarstagande – det är kortsiktig kosmetika inför ett val. Under denna mandatperioden har Blekinge fått rekordlånga vårdköer och en alltmer pressad arbetsmiljö. Läkare i regionen har i snitt 2000 patienter, trots att rekommendationen är 1100. Att i detta läge ge ett patientmonopol till en privat aktör är inte att värna välfärden – det är att överge den.

Projektet ger en säker gång- och cykelpassage förbi kvarnen för boende på Falkberget. Nuvarande vägpassage vid kvarnen är mycket trafikfarlig för fotgängare och cyklister. Den nya passagen skulle öka tillgängligheten för gående- och cyklister hela vägen upp till Rösjöområdet där nuvarande stig står delvis under vatten stora delar av året. Projektet skulle knyta ihop Rösjöreservatet med Edsvikens naturmiljö genom en breddad passage under Danderydsvägen som idag utgör ett hinder för både människor, djur och vattenliv. Med en återskapad vattenpassage ökar vattenomsättningen vid Rösjöns badplats. Längs ån finns också kulturhistoriska spår värda att lyfta fram – platser som berättar om traktens historia och ger området ett extra djup. Sammantaget skapar projektet en ny rekreations- och utflyktsmiljö för Sollentunas invånare och bidrar till att göra kommunen till en attraktivare plats att bo och röra sig i. Vill du få en förklaring och se hur miljön ser ut: Se vårt inlägg på Instagram Här kan du se den mer detaljerade planen i bild och ljud på Youtube Engagera dig: Vill du själv engagera dig och t.ex. dela flygblad till stöd för denna namninsamling hör av dig till [email protected]. Historik Området kring Landsnoraån har använts av människor i över två tusen år. Förr, när Edsvikens vattennivå låg ca sex meter högre upp i terrängen, drog man båtar mellan sjöarna via åfåran upp till Rösjön och sen för vidare färd mot Vallentunasjön. Den vattendrivna kvarnen vid Landsnora byggdes ca 1630 och är därmed den äldsta profana byggnaden i Sollentuna. Vattnet rann från Rösjön och via kvarndammen ut i Edsviken. Det fanns en annan kvarn, belägen utmed vattendraget från Rösjöns norra avrinning, Fjätursbäcken. Under år med begränsad nederbörd fick kvarnmästarna turas om vilken kvarn som skulle få ta del av vattnet och därmed vara i drift under närmsta veckan. Landsnoraån har i praktiken slutat vara en å. När kommunen för flera decennier sedan anlade badplats och parkering vid Rösjön och vägverket byggde Danderydsvägen förstördes inloppet till Landsnoraån och vattnetflödet till kvarndammen minskade. Hur Kvarndammsområdet ska skyddas har diskuterats i omgångar. På 80-talet fanns ett skydd enbart för kvarnen som då var Q-märkt i detaljplanen och området runt kvarnen var planlagd som parkmark. Där fanns även ett markreservat för att kunna lägga en väg över dalgången öster om dammen. Sollentunapartiet - lokal föregångare till miljöpartiet - skrev en motion om att skydda hela området med hjälp av en lag för att skydda kulturminnen. Kommunen svarade med att undersöka möjligheten att byggnadsminnesförklara området – något som visade sig inte vara möjligt. I stället togs en ny översiktsplan fram (1990) för Landsnora, med syfte att som helhet bevara kvarnen, dammen och de omkringliggande byggnaderna – en miljö som bedömdes ha ett omistligt kulturhistoriskt värde. Översiktsplanen kompletterades med detaljplan, samt bevarandebestämmelser och en skötselplan. Kvarnstugan anges i en stadsplan från 1980 som ”område för bostadsändamål där man inte får göra ändringar som förvanskar byggnadernas yttre form och allmänna karaktär och ej heller uppföra ny bebyggelse”. Kommunen är ägare till kvarnen, sågverksbyggnaderna, samt all omgivande parkmark, damm och mark fram till Rösjön. Kommunen ansvarar för att rensa damm och kanal. Motion till kommunfullmäktige 2025 Miljöpartiet har föreslagit i en motion inlämnad 2025 att kommunen ska utreda hur natur- och kulturområdet vid Landsnora kvarn bäst kan knytas samman med Rösjöreservatet – till nytta för friluftsliv, naturmiljö och kulturhistoria. I detta förslag ingår också upprustning av gång- och cykelvägen från badberget upp till Rösjöreservatet. En bredare opinion för projektets genomförande brukar krävas för att kultur- och miljöåtgärder ska bli av.

Sveriges sista naturskogar håller på att försvinna. Om dagens avverkning fortsätter kan alla oskyddade naturskogar och kontinuitetsskogar nedanför fjällnära gränsen vara borta inom cirka 25–26 år.  Det handlar om skogar med naturvärden som inte kan återskapas. Dessa skogar har utvecklats under hundratals år och utgör livsmiljö för en stor del av Sveriges hotade arter.  När de avverkas försvinner strukturer och ekologiska samband som inte kan ersättas av planterad produktionsskog. • 670 000 hektar skog med oersättliga naturvärden riskerar att avverkas inom cirka 26 år om nuvarande takt fortsätter. • Cirka 1,2 miljoner hektar värdefull skog – kända värdekärnor och sannolika kontinuitetsskogar – saknar idag skydd. Forskning och myndighetsanalyser visar att all avverkning av kända värdekärnor och kontinuitetsskogar behöver upphöra för att stoppa förlusten av biologisk mångfald i skogslandskapet.

Bakgrund Sollentuna är en vacker kommun med många sjöar, stora naturområden och flera naturreservat. Men här finns också en stambana och den kraftigt trafikerade europavägen E4 som går från norr till söder. Även buller från inflygningen till Arlanda belastar den norra delen av kommunen. Därmed utsätts kommunen redan i dag för väldigt mycket buller samt partiklar och andra luftföroreningar. I vissa fall över de nivåer som är nationellt fastlagda. En mycket utsatt del är sträckan mellan Häggvik och Rotebro, där vill Trafikverket komplettera med ytterligare ett körfält i vardera riktning. De befarar att tillkommande trafik från ”Förbifart Stockholm” när den öppnas vid Häggviksrondellen kommer öka risken för köbildning. Detta förefaller ge tidigare kritik av nya motorvägar rätt; ”byggs fler motorleder så ökar trafiken”. Denna debatt har pågått sedan 60-talet.  De flesta bostäder med bullernivåer som överskrider gällande riktvärden ligger längs järnvägen. De utsätts för helt oacceptabla bullernivåer. Sen finns stora andra områden i Sollentuna som också är störda med ständigt trafikbuller från både tågen och vägtrafiken.  Bullerkartläggning pågår Bullerkartläggning pågår, men vi vill att kommunen sammanställer nuvarande bullersituation från både E4 och järnväg på ett sådant sätt att bidraget från olika transporter kan särskiljas, dvs tunga respektive lätta transporter på E4, samt tågtrafikens olika bidrag från pendeltåg, fjärrtåg, godståg och Arlandatågen var för sig. Vi måste få mer kunskap om de olika bullerkällorna. Med detta och med kunskap om de bullerreducerande åtgärder som står till buds bör det gå att ställa krav på Trafikverket vad gäller möjlig ljudreduktion. Hur dess rent tekniskt ska utformas så de också blir uppföljningsbara får kommunens bullerexperter lösa. Kanske behövs mätpunkter i t.ex. Hansta och Vaxmora som referenspunkter för att följa utvecklingen av bakgrundsbullret över tid? Kanske kan en kalibrerad beräkningsmodell användas för att simulera resultat från olika åtgärder?  Men den egna utredningen måste också kunna peka ut vilka bulleråtgärder kommunen själv kan genomföra och fastställa vem som ska ansvara för att de genomförs. Det kommer inte ske utan en opinion som trycker på. Varför ska kommunen ställa krav på Trafikverket? Det är Trafikverket som ansvarar för byggande och utformning av vägar och järnvägar och som har en budget för att hantera dessa. De har också kunskap om hur bullret kan minska och vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva. Men oavsett val kommer det kosta pengar. För Trafikverket uppstår enbart en kostnad som man inte vill ta. Men i och med att de vill bygga fler körfält har kommunen den närmaste tiden en möjlighet att påverka så att vi samtidigt får lägre bullernivåer. Bullerskärmar av olika slag Bullervallar och bullerskärmar kan utformas på flera sätt. I både Sverige och internationellt utvecklas nya och mer effektiva tekniska lösningar för att minska buller från väg- och järnvägstrafik. Sådana åtgärder är relevanta även för Sollentuna. Vissa typer av bullerskärmar kan reflektera ljud och därmed flytta bullerproblemet till andra områden. Krav på bullerreduktion behöver därför omfatta även bullrets spridning och påverkan på närliggande naturområden. Ljudabsorberande åtgärder bör prioriteras framför ljudreflekterande och kan även ersätta befintliga bullerplank och bullervallar om det visar sig att dessa i dag bidrar till oönskad bullerspridning till omgivningen.   Trafikverket ska utreda vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva och lämpliga utifrån deras förutsättningar och de måste kunna redovisa för Sollentuna kommun hur de ska kunna nå förväntad bullerreduktion. Stockholms Stad har tagit fram en mycket illustrativ handbok för hur dessa kan se ut. Denna är mycket läsvärd för alla intresserade och inte minst som vägledning för kommunens eget arbete. Här behöver inte Sollentuna kommun uppfinna hjulet. Allt finns redan, alldeles i vår närhet, men behöver väljas utifrån våra behov..   Länk till denna guide: Googla på "Gröna lösningar för en bättre ljudmiljö"  Förutom exemplen på ljudabsorberande åtgärder i ”Gröna lösningar” finns också åtgärder för att minska bulleremissionerna;  1: Tyst asfalt. Har tidigare provats men har för kort livslängd och ökar partiklar i luften 2: Lägre hastighet på E4 (max 70 eller 80 km/h och kontinuerlig kameraövervakning). Lägre hastighet minskar även utsläpp av skadliga ämnen. 3: Överdäckning Överdäckning kan vara aktuellt för delar av motorvägen där bullernivåerna är höga, t.ex.i den norra kommundelen eller i delar där de får stor betydelse för gröns spridningsvägar som i södra kommundelen. Överdäckning innebär att E4:an helt eller delvis täckts med ett bärande däck (ibland i kombination med att vägen sänks), så att man kan anlägga park, stråk eller bebyggelse ovanpå. Det kan minska buller och barriäreffekter, göra intilliggande områden mer attraktiva och därmed öka fastighetsvärden. Överdäckningen kan också möjliggöra ny bebyggelse nära E4 och skapa gröna spridningsvägar för däggdjur. Stöd vår namninsamling med din underskrift och genom att dela denna uppmaning till din vänskapskrets via sociala medier   Engagera dig Ju fler underskrifter ju starka opinionstryck får vi i denna viktiga fråga. Vill du själv engagera dig och t.ex. dela flygblad till stöd för denna namninsamling hör av dig till [email protected]

Sverige har en jakttradition där etiken står högt. Många jaktlag har frivilligt skjutit färre älgar än sin tilldelning för att älgstammen ska finnas kvar. Tack vare det har stammen, som nyligen föreslogs rödlistas, börjat växa igen. Men då protesterar skogsindustrin som är orolig för betesskador. Men eftersom att betesskadorna inte har minskat i takt med älgstammen tyder det på att det är andra åtgärder som behövs, exempelvis att ha mer blandad skog. Istället för att lyssna på jägare och miljövänner kommer Naturvårdsverket nu med förslag som bryter mot etiska principer, äventyrar älgstammens livskraft och som riskerar att urholka jaktens förtroende hos allmänheten. Vi vill ha en älgförvaltning som bygger på respekt för djuren och naturen, inte på kortsiktiga lösningar för skogsbruket. Skyddsjakt ska vara ett undantag, inte ett verktyg för att skrämma djur. Jakten ska vara etisk, naturnära och folkligt förankrad. Vi vill se ett system där jägare, markägare och miljöintressen tillsammans tar hand om älgstammen, med hänsyn till älgens behov, rovdjurens roll och skogens ekologi. Vi uppmanar Naturvårdsverket att ta tillbaka förslaget om förlängda jakttider och skyddsjakt på årskalv av älg i mars och april och istället säkerställa att älgförvaltningen bygger på respekt för djuren, ekologin och allmänhetens förtroende