Att Tidöregeringen rev upp förbudet mot uranbrytning är ett enormt svek mot de som bor i närheten av Sveriges uranfyndigheter, som återigen kommer behöva leva med rädsla för att se sin bygd förstöras. Nu går Tidöregeringen vidare och river upp det kommunala vetot mot urangruvor - detta är ett hån mot landsbygdsbor i stora delar av landet. Urangruvor riskerar att få förödande konsekvenser för dricksvattenförsörjning, jordbruksmark och bygdens unika kulturmiljö. De skapar också stora volymer med miljöfarligt avfall. Brytning av alunskiffer skiljer sig stort från annan malmbrytning. Enligt forskare och experter finns det idag ingen miljösäker teknik för storskalig brytning av alunskiffer. Uranbrytning är ett direkt hot mot befintliga lantbruk och nedläggning av lantbruken försämrar länets beredskap i form av minskad livsmedelsproduktion och en utarmning av lokalsamhällen.  Kärnkraft är i dagsläget en helt onödig och alldeles för dyr kraftkälla. Det effektbehov som finns - i Gävle, Gävleborg, Sverige och Europa - kan många gånger om levereras av förnybar energi och grön baskraft. Just nu pågår redan planering för över 67  000 GWh vindenergi i Södra Bottenviken. Planer som riskerar att inte förverkligas med Tidöregeringens ensidiga fokus på kärnkraft till varje pris. Att börja bryta uran till kärnkraftverk som inte ens behövs är onödigt, dyrt och riskerar att få förödande konsekvenser för länets landsbygder. Vår nuvarande regering väljer i en sådan situation dessutom att frånta berörda kommuner lokalt möjligheten att tycka till, genom att slopa det kommunala vetot mot uranbrytning. Människorna som ska bo och leva med uranbrytningens konsekvenser tystas i beslutsprocessen. Detta är djupt odemokratiskt och riskerar att förstärka klyftorna mellan stad och land ytterligare.  I Nianfors utanför Hudiksvall samt Ovanåker riskerar förslaget att öppna för uranprospektering och framtida brytning i områden nära jordbruk, vatten och boendemiljöer. Det som händer nu innebär att lokalsamhällen förlorar makten över sin egen mark och framtid.  Skriv på om du också är emot ett slopat kommunalt veto mot uranbrytning! Förutom denna namninsamling vill vi sätta ännu mer press på regeringen och  kommunfullmäktige att inte tillåta urangruvor i Hälsingland genom en tidningsannons. Vi behöver DIN hjälp för att göra det möjligt!  Swisha en gåva till 123 682 08 49 märkt med “Stoppa urangruvorna” så kan vi tillsammans se till att stoppa urangruvorna i  Hälsingland! Vill du arbeta mer praktiskt för att se till att Gävleborg även i framtiden är ett urangruvsfritt län? Bli medlem här - https://www.mp.se/bli-medlem/

Kärnkraften riskerar att bromsa den snabba utbyggnaden av vind och sol. I praktiken ser vi hur regeringen försvårar för förnybart: 13 av 14 ansökningar om havsvindkraft stoppades i fjol. Så sent som 2023 stoppade Trosa och Nyköpings kommun byggandet av vindkraftsparken Långgrund. Stödet för solceller, den så kallade 60-öringen, har tagits bort. Samtidigt dras ersättningen för kablar till havsvindkraft in, och inget nytt system för att gynna kommuner med vindkraft har kommit på plats. Samtidigt lovas enorma statliga subventioner och prisgarantier till ny kärnkraft, medan förnybar el måste klara sig på marknadens villkor. Resultatet blir att utbyggnaden av ny elproduktion bromsar in. Ny kärnkraft ligger minst tio år bort, men elbehovet växer snabbt när industrin elektrifieras och fler kör elbil. Risken för elbrist ökar, särskilt här i Mälardalen och längs kusten. Metaller och mineraler i solceller och vindkraftverk kommer på sikt att kunna återvinnas i en helt cirkulär ekonomi. Kärnkraften kan aldrig bli cirkulär, utan kommer alltid kräva ny utvinning av uran och skapa ett livsfarligt, radioaktivt avfall som behöver slutförvaras i hundratusen år. Det är illa för klimatet, illa för miljön och illa för Sveriges framtida elförsörjning.

Norrsundet och Gävle ska inte vara platser för storskaliga kärnkraftsexperiment. Vi har inte råd med Tidöregeringens prestigekärnkraft för 1000 miljarder kr, när vi bor precis bredvid ett av Sveriges bästa vindlägen - Gävlebukten - där privata investerare har velat bygga vindkraft i havet i flera år. Regeringen har inte ens kunnat ge dem besked.  Kärnkraft är i dagsläget en helt onödig och alldeles för dyr kraftkälla. Det effektbehov som finns - i Gävle, Gävleborg, Sverige och Europa - kan många gånger om levereras av förnybar energi och grön baskraft. På Tidöregeringens bord ligger vindkraftsansökningar för mer än 20 gånger så mycket energi som det kärnkraftsexperiment som man vill sätta upp i Norrsundet.  Sex av kommunfullmäktige i Gävles åtta partier välkomnar hellre en kärnkraftsetablering i Norrsundet än ser till att vindkraftspotentialen utanför Gävleborgskusten förverkligas. Det tycker vi är helt fel väg att gå.  Under mandatperioden har Tidöregeringen gjort allt och lite till för att undanröja de lagar, förordningar och regler som ska säkerställa att nya kärnkraftverk bara byggs på de allra mest lämpade platserna.  • Kuststräckor som tidigare har varit skyddade har nu öppnats upp.  • Det kommunala vetot har beskurits.  • Säkerhetsventiler och expertgranskningar i tillståndsprövningen avskaffas och minimeras. Hur ska vi få få tillräckligt med el?  Industrin behöver tillgång till mer eleffekt nu, inte om 15 år. Regeringen måste satsa på de energislag som går att bygga ut före 2030 - sol- och vindkraft - kombinerat med en kraftig utbyggnad av energilagring och energieffektivisering. Kärnkraften genererar avfall i tusentals år  Det uran som måste brytas för kärnkraften förstör livsmiljöer för hundratals år, och genererar ett avfall som måste förvaras säkert i 1000 år. Så långt kan ingen planera, särskilt inte start-up bolag som lever på projektbidrag. Det innebär såklart att det är totalt oseriöst inför kommande generationer att satsa på kärnkraft i Norrsundet, Gävle och Sverige.  Norrsundet och Gävle är så mycket mer än en experimentverkstad för kärnkraft!  För oss är Norrsundet en plats för människor att leva och utvecklas. En plats som omges av hav, skogar, åar och ängsmarker som gör det till ett av Gävlekustens allra bästa rekretationsområden. Det är en plats som vi vill att framtida Norrsundetsbor ska kunna kalla för sitt hem, inte begränsas av kilometerlånga säkerhetskorridorer. Vi vill utveckla och vårda Norrsundet med människor, djur och natur i fokus. Skriv under du också för att värna ett levande Norrsundet! Håller du med? Skriv under vår namninsamling som vi kommer att delge klimat- och näringsminister Ebba Busch och kommunfullmäktiges partier i Gävle!  Förutom denna namninsamling vill vi sätta ännu mer press på regeringen och  kommunfullmäktige att inte tillåta experimentella kärnkraftverk i Gävle och Norrsundet genom en tidningsannons. Vi behöver DIN hjälp för att göra det möjligt!  Swisha en gåva till 123 536 54 32 märkt med “Kärnkraftsannons” så kan vi tillsammans se till att hålla Norrsundet kärnkraftsfritt! Vill du arbeta mer praktiskt för att se till att Gävle även i framtiden är en kärnkraftsfri kommun? Bli medlem här - https://www.mp.se/bli-medlem/

Kan Paris så kan vi! Floden Seine som rinner genom Paris var länge kraftigt förorenad och allt annat än säker att bada i. Men efter målmedvetet arbete för att rena floden kan parisarna nu ta sig ett dopp i Seine varma sommardagar - ett verkligt lyft för hela staden. Och kan de så kan vi!  Skriv på för en ren och levande Fyriså med badplats! För att kunna få igenom en satsning på Fyrisån behöver vi kunna visa de andra partierna att det är många i Uppsala som vill ha en ren å som känns trygg att bada i. Därför hoppas vi att du vill skriva under vår namninsamling.  Tack för ditt engagemang!

Den biologiska mångfalden riskerar att hotas när storskaliga industrier riskerar att etableras söder om Borås. Naturområden som ger oss essentiella ekosystemtjänster kommer att exploateras, nyckelbiotoper såsom sumpskogar hotas. Dessutom är det en stor risk att området blir utan etableringar. Logistikparker och storskaliga industrier genererar inte många arbetstillfällen. Vi behöver tänka om kring hur vi vill stimulera för hållbara näringar i vår stad och där är småföretag inom exempelvis reparation, service och återbruk bättre alternativ. Logistikparker och kortsiktiga vinstintressen ska inte stå före skyddsvärd natur.

Det är viktigt att agera för den här utvecklingen så snart som möjligt eftersom det påverkar ungdomars tillgång till en meningsfull fritid, vilket bland annat kan ses som en brottsförebyggande åtgärd. Just nu vittnar den lokala fotbollsföreningen om att ungdomar äldre än 14 år tvingas lämna fotbollen för att man lokalt inte kan erbjuda förutsättningar för 11-mannaspel.

Jordbruksmarken måste bevaras Jordbruksmark är en ändlig resurs som måste värnas. Matproduktionen i världen hotas av klimatförändringar, ett svårare säkerhetspolitiskt läge och fortsatt exploatering av jordbruksmark i både Sverige och världen. Det är därför alltmer avgörande för vår matförsörjning att bevara jordbruksmark och öka den lokala matproduktionen. Om jordbruksmark fortsätter att bebyggas i världen, Sverige och Väsby, var ska då maten odlas? Naturen måste bevaras Vi är många i Väsby som uppskattar att ha nära till naturen, med alla upplevelser och ekosystemtjänster det ger oss, såsom: promenader, träning och friluftsliv i vackra miljöer, svamp- och bärplockning på hösten, lek för barn, biologisk mångfald, bindning av koldioxid och svalka i värmeböljor. Miljölagstiftningen måste följas Svensk lagstiftning (Miljöbalken 3 kap. § 4) tillåter inte byggande på jordbruksmark annat än om det handlar om ett samhällsviktigt intresse som inte kan tillgodoses på en annan plats. Styret hänvisar till att det behövs bostäder. Bostäder kan enligt Miljöpartiet byggas på redan hårdgjorda ytor i centrala Väsby. Natur och jordbruksmark behöver inte förstöras för detta ändamål. Att bygga bostäder går att tillgodose på redan hårdgjorda ytor, där man dessutom kan addera grönska istället för att ta bort grönska. Var kan man bygga istället? Vi vill istället bygga bostäder på redan hårdgjorda ytor i mer centrala lägen och addera mer stadsgrönska, såsom skyfallsparker. Genom din underskrift kan vi sätta press på styret att stoppa dessa planer!

Kärnkraftsetableringen i Valdemarsvik skulle skada en av länets mest värdefulla naturmiljöer genom intrång i den obrutna kusten, påverkan på vattenmiljön, djurlivet och omfattande ny infrastruktur. Detta skulle inte bara drabba Valdemarsvik utan hela kust- och skärgårdsområdet. Många är nu oroliga för turismen och de lokala näringar i östra Östergötland. Samtidigt är en sådan etablering en säkerhetsrisk för hela Östergötland.  Fler kommuner, inte minst Linköping och Norrköping, skulle behöva stärka sin krisberedskap, planering och informationssystem. Transporter av kärnbränsle och avfall genom länet tillför ytterligare riskmoment på vägarna. I en osäker omvärld måste dessutom risken för sabotage eller angrepp på strategisk energiinfrastruktur tas på allvar. Vid en allvarlig olycka skulle konsekvenserna drabba hela regionen. Radioaktiva utsläpp kan spridas via vind och nederbörd över stora områden, vilket innebär att både Linköping och Norrköping ligger inom ett potentiellt riskområde. Hela Östergötland skulle drabbas av förorenat dricksvatten och riskera den bördiga åkermarken och livsmedelsproduktionen.  Det är därför avgörande att skydda Östergötlands kust och säkerhet innan det är för sent. Vill du läsa mer? https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-kan-ny-karnkraft-byggas-forsta-ansokan-inlamnad https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/har-kan-ny-karnkraft-byggas-i-valdemarsvik-folj-med-till-platsen https://www.sverigesnatur.org/aktuellt/hard-kritik-mot-karnkraft-i-skyddade-skargardar/

Varför är detta viktigt? Utan en fungerande busslänk tvingas människor att köra bil, vilket ökar utsläppen och belastar hushållsekonomier. En tågbuss är en enkel, klimatsmart lösning som gynnar både människor och miljö.

Trossö vårdcentral är en av få vårdcentraler i landet som klarar sig helt utan hyrpersonal. Nästan 90 procent av patienterna upplever att de blir respektfullt bemötta. Problemen med kontinuitet beror inte på personalen, utan på att verksamheten tvingats arbeta i tillfälliga lokaler i över ett decennium. Regionen äger redan en tomt med färdig detaljplan för en ny vårdcentral, mitt i Karlskrona. Beräkningar från bland annat Kommuninvest visar att det är billigare för medborgarna att regionen äger vårdcentralen på lång sikt. Att sälja är därför inte ekonomiskt ansvarstagande – det är kortsiktig kosmetika inför ett val. Under denna mandatperioden har Blekinge fått rekordlånga vårdköer och en alltmer pressad arbetsmiljö. Läkare i regionen har i snitt 2000 patienter, trots att rekommendationen är 1100. Att i detta läge ge ett patientmonopol till en privat aktör är inte att värna välfärden – det är att överge den.

Projektet ger en säker gång- och cykelpassage förbi kvarnen för boende på Falkberget. Nuvarande vägpassage vid kvarnen är mycket trafikfarlig för fotgängare och cyklister. Den nya passagen skulle öka tillgängligheten för gående- och cyklister hela vägen upp till Rösjöområdet där nuvarande stig står delvis under vatten stora delar av året. Projektet skulle knyta ihop Rösjöreservatet med Edsvikens naturmiljö genom en breddad passage under Danderydsvägen som idag utgör ett hinder för både människor, djur och vattenliv. Med en återskapad vattenpassage ökar vattenomsättningen vid Rösjöns badplats. Längs ån finns också kulturhistoriska spår värda att lyfta fram – platser som berättar om traktens historia och ger området ett extra djup. Sammantaget skapar projektet en ny rekreations- och utflyktsmiljö för Sollentunas invånare och bidrar till att göra kommunen till en attraktivare plats att bo och röra sig i. Vill du få en förklaring och se hur miljön ser ut: Se vårt inlägg på Instagram Här kan du se den mer detaljerade planen i bild och ljud på Youtube Engagera dig: Vill du själv engagera dig och t.ex. dela flygblad till stöd för denna namninsamling hör av dig till [email protected]. Historik Området kring Landsnoraån har använts av människor i över två tusen år. Förr, när Edsvikens vattennivå låg ca sex meter högre upp i terrängen, drog man båtar mellan sjöarna via åfåran upp till Rösjön och sen för vidare färd mot Vallentunasjön. Den vattendrivna kvarnen vid Landsnora byggdes ca 1630 och är därmed den äldsta profana byggnaden i Sollentuna. Vattnet rann från Rösjön och via kvarndammen ut i Edsviken. Det fanns en annan kvarn, belägen utmed vattendraget från Rösjöns norra avrinning, Fjätursbäcken. Under år med begränsad nederbörd fick kvarnmästarna turas om vilken kvarn som skulle få ta del av vattnet och därmed vara i drift under närmsta veckan. Landsnoraån har i praktiken slutat vara en å. När kommunen för flera decennier sedan anlade badplats och parkering vid Rösjön och vägverket byggde Danderydsvägen förstördes inloppet till Landsnoraån och vattnetflödet till kvarndammen minskade. Hur Kvarndammsområdet ska skyddas har diskuterats i omgångar. På 80-talet fanns ett skydd enbart för kvarnen som då var Q-märkt i detaljplanen och området runt kvarnen var planlagd som parkmark. Där fanns även ett markreservat för att kunna lägga en väg över dalgången öster om dammen. Sollentunapartiet - lokal föregångare till miljöpartiet - skrev en motion om att skydda hela området med hjälp av en lag för att skydda kulturminnen. Kommunen svarade med att undersöka möjligheten att byggnadsminnesförklara området – något som visade sig inte vara möjligt. I stället togs en ny översiktsplan fram (1990) för Landsnora, med syfte att som helhet bevara kvarnen, dammen och de omkringliggande byggnaderna – en miljö som bedömdes ha ett omistligt kulturhistoriskt värde. Översiktsplanen kompletterades med detaljplan, samt bevarandebestämmelser och en skötselplan. Kvarnstugan anges i en stadsplan från 1980 som ”område för bostadsändamål där man inte får göra ändringar som förvanskar byggnadernas yttre form och allmänna karaktär och ej heller uppföra ny bebyggelse”. Kommunen är ägare till kvarnen, sågverksbyggnaderna, samt all omgivande parkmark, damm och mark fram till Rösjön. Kommunen ansvarar för att rensa damm och kanal. Motion till kommunfullmäktige 2025 Miljöpartiet har föreslagit i en motion inlämnad 2025 att kommunen ska utreda hur natur- och kulturområdet vid Landsnora kvarn bäst kan knytas samman med Rösjöreservatet – till nytta för friluftsliv, naturmiljö och kulturhistoria. I detta förslag ingår också upprustning av gång- och cykelvägen från badberget upp till Rösjöreservatet. En bredare opinion för projektets genomförande brukar krävas för att kultur- och miljöåtgärder ska bli av.

Sveriges sista naturskogar håller på att försvinna. Om dagens avverkning fortsätter kan alla oskyddade naturskogar och kontinuitetsskogar nedanför fjällnära gränsen vara borta inom cirka 25–26 år.  Det handlar om skogar med naturvärden som inte kan återskapas. Dessa skogar har utvecklats under hundratals år och utgör livsmiljö för en stor del av Sveriges hotade arter.  När de avverkas försvinner strukturer och ekologiska samband som inte kan ersättas av planterad produktionsskog. • 670 000 hektar skog med oersättliga naturvärden riskerar att avverkas inom cirka 26 år om nuvarande takt fortsätter. • Cirka 1,2 miljoner hektar värdefull skog – kända värdekärnor och sannolika kontinuitetsskogar – saknar idag skydd. Forskning och myndighetsanalyser visar att all avverkning av kända värdekärnor och kontinuitetsskogar behöver upphöra för att stoppa förlusten av biologisk mångfald i skogslandskapet.